Vad unga kvinnor måste lära sig

Bisarra Betraktelser Nr 26

Har dristat mig att åka in till Staden igen. Ytterst motvilligt, men i den lilla by jag bor har järnvägsstation, posten, affären, bensinstationen försvunnit som tunn blå rök, och vill jag proviantera, så är det Staden som gäller.
Efter genomförd upphandling sitter jag och tittar ut över torget. Just nu kan jag bara upptäcka ett enda torgstånd – en blottare som irrar omkring med flaxande rock, och förgäves försöker få litet uppmärksamhet.
Här finns också 8-9 förvirrade själar som stryker omkring, varav en skjuter en barnvagn, och uppenbarligen är på väg mot mig.
Fortsätt läsa ”Vad unga kvinnor måste lära sig”

Dela och gilla!

Dessa kvinnor…

Bisarra Betraktelser Nr 25

Det ringer. Förmodligen en kvinna, tänker jag självbelåtet. Mina samtal är vanligtvis kunder som vill beställa hantverk eller fårskinn, så inbilla dig inget annat.
– Hej, det är jag, säger en röst. En kvinnlig. Jag kan inte placera henne, men uppenbarligen känner hon mig. Jag gör som jag brukar göra, när jag pratar eller träffar någon som känner mig, men som jag glömt bort – jag ligger lågt, fiskar efter ledtrådar. Fortsätt läsa ”Dessa kvinnor…”

Dela och gilla!

Uteservering och dess faror

Bisarra Betraktelser Nr 24

Är på utflykt. Blir lappsjuk ibland, och beger mig in till Staden. Efter någon halvtimma brukar jag vara botad, och kan med glädje lämna alla dessa galningar bakom mig, och återvända till hemmets lugna vrå.
Nu sitter jag på en bänk, tittar på människor, funderar på livet och har det riktigt gott. Borta till vänster promenerar en yngling, fullt upptagen av sin telefon. Han kastar ett öga framåt, då och då, men huvudsakligen är han försjunken i skärmen.
Fortsätt läsa ”Uteservering och dess faror”

Dela och gilla!

Att bita i gräset

Bisarra Betraktelser Nr 23

Årets första gräsklippning. Min tomt är återlämnad till naturen, men fortfarande finns en slingrande gräsmatta, sned och vriden som jag, kvar. Nåja, gräsmatta…hälften gräs, hälften mossa.
Jag kör varv efter varv på min gamla åkgräsklippare, och gör endast avbrott för de grodor och paddor som korsar min väg. De brukar stå och glo uppfordrande när jag kommer, ungefär som en gående vid övergångarna i stan. Då brukar jag stanna artigt, vänta på att de begrundar situationen, innan de studsar iväg över min planerade rutt. Fortsätt läsa ”Att bita i gräset”

Dela och gilla!

På med hjälmen och in i dimman!

Bisarra Betraktelser Nr 22

Jag är på en fin restaurang, något som inte är vanligt för mig. Men jag firar att jag gått upp några kilo till, och att göra det på en restaurang verkar lämpligt. Jag har kastat av mig mjukisbyxor och hängig t-shirt, och nu ser jag nästan prydlig ut. Jag har beundrat ”det vackra folket”, funderat på hur mycket detta kommer att kosta mig, och om jag kanske skulle försöka gå ned i stället. Jag har ätit utmärkt gott kött, grönsaker och druckit gott också – nej, eftersom jag inte dricker alkohol sedan flera år tillbaka, så har det blivit en alkoholfri öl.
Jag känner mig litet uppsvälld, så nu gäller det att fisa försiktigt. Fortsätt läsa ”På med hjälmen och in i dimman!”

Dela och gilla!

Att stå i kö – och överleva

Bisarra Betraktelser Nr 21

Jag befinner mig i min lokala matvarubutik.
Det är 10 m kö vid varenda kassa, och som vanligt har jag ställt mig i fel kö. Folk skall tjata om rabattkuponger, putsa betalkortet, trycka fel, leta efter sin förlorade ungdom osv.
Bakom mig står en ung man, kanske metern hög och 6-7 år. Han knuffar mig oupphörligt med kundvagnen. Han vet inte om det, men döden är mycket nära. Jag tittar argt på honom, och han ger mig en min och fingret. Jag tittar argt på mamman, och hon ser naturligtvis ingenting. Hon står med gamnacke och stirrar i sin mobil. Hon kanske ser något nytt avsnitt av ”Sons of Anarchy”. Fortsätt läsa ”Att stå i kö – och överleva”

Dela och gilla!

Staten vill ha hjälp

Bisarra Betraktelser Nr 20

Man ringer ifrån staten och vill ha reda på vad jag anser om sakernas tillstånd. ”Äntligen”, tänker jag, ”äntligen har man förstått vilken stor tänkare jag är, och nu vill man att jag skall dela med mig av min oerhörda visdom”. Fortsätt läsa ”Staten vill ha hjälp”

Dela och gilla!

Gå med döden

Bisarra Betraktelser Nr 19

Idag kommer Döden att vandra min sida. I alla fall känns det så. Jag skall till tandläkaren, och han skall befria mig från en visdomstand som hängt med ovanligt länge, och som tydligen vill tas ur tjänst.
Inga problem i sig. Men jag har extrem sprutskräck, och jag har gruvat mig för det här i en vecka. Jag har nogsamt meddelat sköterskor och tandläkare att inte låta mig vänta, att omedelbart kasta sig över mig när jag kommer in, och ge nödvändiga sprutor omedelbart och i en handvändning. Att vänta ökar nervositeten med flera hundra procent, har jag pedagogiskt förklarat. Fortsätt läsa ”Gå med döden”

Dela och gilla!

Konsten att skrämma slag på andra

Bisarra Betraktelser Nr 18

Befinner mig på konditori. Har fått lappsjuka, omgiven av bara hantverk och katter.
Så nu sitter jag vid ett litet bord, försöker att undvika att titta på kvinnor – numera kan ALLT anses som sexuella trakasserier – och mumsar på wienerbröd. Du vet, sådana där som allt rasar ifrån, och när man är klar, ligger så mycket kvar på bordet, att det borde räcka till att rekonstruera ett nytt.
Jag tjuvlyssnar. Skamligt och hängivet. Får mycket information om tillståndet i världen på detta sätt…och det är så roligt att tjuvlyssna – faktiskt bland de roligare sakerna man kan göra med kläderna på..
Just nu sitter två kvinnor i yngre medelåldern vid bordet till höger. Det är trångt, och därför inga problem att lyssna, medan wienerbrödssmulor dalar mot bordet i en aldrig sinande ström. Fortsätt läsa ”Konsten att skrämma slag på andra”

Dela och gilla!

Att sova tungt

Bisarra Betraktelser Nr 17

Jag har läst om tyngdtäcke. Alltså täcken med insydda kedjor (eller liknande), därför tunga, och därför skall ge en bättre sömn. Jag pysslar och hantverkar hela dagarna, så jag brukar inte ha någon dålig sömn, men det vore kul att testa något nytt. Jag är inte riktigt så galen att jag vill testa bungyjump eller tandemhopp med fallskärm – testar jag ett tyngdtäcke, så ligger jag redan i min säng, om det skulle gå illa.
Jag borde kunna få ihop ett själv, tänker jag, full av tillförsikt. Så med hjälp av kätting från snickarboden, och två lager tjockt sofftyg, syr jag ihop ett täcke, syr kanaler, trär igenom kedja, och försluter det hela. Fortsätt läsa ”Att sova tungt”

Dela och gilla!