Faran med att åka buss

Bisarra Betraktelser Nr 11

Förbaskat! Limmet är slut, och jag har naturligtvis inga mer tuber på lager. Och bilen på service! Hur skall jag nu få färdigt väskan?
Jag beslutar mig för att våga allt – jag skall åka buss!
Inte många passagerare idag. Det är jag bak i bussen, och en yngling i mitten. Han fipplar naturligtvis med telefon, och jag tycker jag känner igen honom. När jag sedan hör honom prata – som alla andra, som pratar i telefon på buss och tåg, så gör han det högt och ljudligt – så förstår jag att han pratar om en väns barnbarn, som han tydligen har haft ett förhållande till. Just det, den grabben var det! Fortsätt läsa ”Faran med att åka buss”

Sniffa lim

Bisarra Betraktelser Nr 10

”En mycket märklig hantverksmässa, det här. Ljuset är varmt och intensivt, och människorna liksom glider omkring i markdimma. Alla stannar hos mig, tittar intresserat på allt jag har och säger saker som:
– Bara 3000:- för väskan? För allt det jobbet? Jag tar två!
– Jag betalar kontant, så slipper du belasta bokföringen med det här (blink, blink)
– Att vara så vacker och trevlig, och att kunna tillverka allt det här!
Det är något som inte stämmer, men jag är kvick och spirituell, och skådar inte given häst i munnen. Det känns litet luddigt i huvudet, men det är ingen nyhet för mig, så jag nonchalerar känslan.
Hela tiden tre lager med kunder framför min disk, munnen går i ett, sedlar och beröm haglar över mina stolta axlar…”
Jag vaknar upp, efter att ha varit avtuppad en stund. Har hellimmat foder på väskor, och eftersom jag stått hukad över thinnerbaserat kontaktlim en halv dag, har min hjärna beslutat sig för att ta time-out och vila en stund. Fortsätt läsa ”Sniffa lim”

Att äta avföring

Bisarra Betraktelser Nr 9

Ibland vandrar Fantomen på gatorna som en vanlig man. Så även jag.
Man har sagt mig att jag ”behöver komma ut mer”. Vet inte om detta är i all välmening, eller kanske någon form av spydighet?
Hur som helst, jag befinner mig på ett konditori. Jag har mycket enkla nöjen, så när jag kommer fram till kassan, frågar jag den ihärdigt tuggande flickan vad ”eclair” är?
– Något franskt, säger hon, ungefär som om det förklarade allt.
– Jo, trodde nog det, men vad består detta av?
– Vet inte riktigt, säger hon, och flyttar omkring tuggummit i munnen. Tror det är en bakelse med choklad. säger hon, och låter fenomenalt ointresserad av vad hon säljer. Fortsätt läsa ”Att äta avföring”

En Stund av Nåd

Kompassros

Jag sitter vid datorn, pysslar med bokföring.
Kattis hoppar upp på skrivbordet, håller mig sällskap. Orlando kommer strax efteråt, lägger sig på bänken med skrivarna. Och slutligen Sally, som lägger sig på golvet nedanför.
Kattis kommer fram, ställer sig framför tangentbordet. Jag vet vad hon vill. Jag rullar tillbaka stolen, lägger upp fötterna på skrivbordet. Hon tassar ut på mina ben, och lägger sig i mitt knä. Hon spinner, sluter ögonen och somnar nästan omedelbart.
Jag är omgiven av fullständig tillit, av värme och förnöjsamhet. Det kommer ett lugn över mig, det känns som att allt är i balans, i harmoni.
En Stund av Nåd.

Mitt i smeten

Bisarra Betraktelser Nr 8

Jag står i begrepp att tillverka våfflor. Livet är inte allenast hantverk – utan föda blir tillvaron olidlig. Och våfflor borde t.o.m. jag klara av. Färdigt pulver i paket, grädde och sylt…det här kan ju en enbent babian klara av, tänker jag, full av tillförsikt.
Genom dödsfall och bodelningar har jag lyckats komma över det mesta som behövs i ett kök, och nu rotar jag fram några bunkar, en elvisp och ett gammalt våffeljärn. Detta järn gräddade min barndoms våfflor, är tillverkat av gjutjärn och skulle förmodligen även kunna dubblera som plattankare.
Jag funderar på om jag skall byta till skyddsoverall och svetshjälm, men beslutar mig för att våffeltillverkning inte kan jämföras med raketforskning, och därför inte kräver extrema skyddsåtgärder. Fortsätt läsa ”Mitt i smeten”

Idioter som inte kan parkera!

Bisarra Betraktelser Nr 7

Är på köpcentret. Slut på paraffinolja, och därmed tvungen att lämna hemmets trygga vrå. Tydligen är det fler som kommit på samma idé, för parkeringen är nästan fullkletad med bilar.
Jag spankulerar fram på parkeringen, efter väl förrättat värv, när jag plötsligt stöter på en ung man, som ihärdigt tuggar tuggummi och vankar av och an, som han vore oerhört nödig och muggen oerhört upptagen. Han måste sett min undrande min, för han pekar åt en Saab bredvid sig.
– Fan, jag kommer inte in i bilen! Den jävla idioten har ställt sig för nära!
Jag tittar intresserat. Alldeles bredvid hans Saab står en stor silverfärgad pickup, kanske 15 cm från hans förardörr. Fortsätt läsa ”Idioter som inte kan parkera!”

BMW på låg höjd!

Bisarra Betraktelser Nr 6

Jag har frigång. Bokstavligt talat. Jag har suttit hukad över silversmide några dagar, och ryggen är stel och vriden som en vindpinad fjällbjörk.
Nu är jag på promenad på skogsvägen, precis bredvid motorvägen. Gåstavarna är med, en härlig uppfinning – när mopedslynglarna sladdar förbi, kommer en gåstav i framhjulet sätta stopp för ofoget.
I höjd med avfarten från motorvägen hör jag vrålet västerut. Låter som en Gripen är på ingång, men fram störtar en BMW av dyrare modell. Han har utomordentligt bråttom, inga bilar i något körfält, plattan i botten. Han kanske petar näsan, eller skickar SMS, för helt plötsligt far han av och ner i det svagt sluttande, och mycket breda diket. Fortsätt läsa ”BMW på låg höjd!”

Flagga på halv stång

Bisarra Betraktelser Nr 5

Idag lägger jag väskor, plånböcker och annat hantverk åt sidan. Jag skall vara nyttig!
Jag har under flera år studerat min flaggstång. Den har blivit fläckigare och fläckigare, ungefär som ett ben där kallbranden sprider sig okontrollerat. En renovering är inte aktuell, eftersom jag aldrig använder den – jag är inte gammal, men jag har levt länge, och mitt land har gått åt ett håll, som jag inte känner för att hedra med flaggviftning. För övrigt vågar man väl knappt använda flaggan längre, folk kan ju tro att man tillhör NMR eller någon annan galen sekt. Fortsätt läsa ”Flagga på halv stång”

Hopplös försäljningsteknik

Bisarra Betraktelser Nr 4

Jag lutar mig över bordet.
– Kan jag erbjuda några fina, färska fårskinn idag? säger jag fryntligt, och knäpper händerna över magen, liksom en frodig fiskmånglare.
Jag befinner mig på en stor Bomässa, och har tydligen blivit inbjuden som ett pittoreskt inslag. Jag går in i rollen med hull och hår, spökar ut mig i ett stort skinnförkläde, typ sådant en fånig TV-kock använder, medan han sticker sina fingrar i maten och suger vällustigt. Fortsätt läsa ”Hopplös försäljningsteknik”

Batman hälsar på

Bisarra betraktelser Nr 3

Sitter och skissar på en ny väska, när jag hör ”swisch, swisch” från vardagsrummet/butiken. ”Swisch”? Förmodligen en katt som fått ett epileptiskt anfall, och nu håller på att riva mitt hantverk i trasor. Jag går dit för att förkorta hennes (och mitt) lidande.
Ingen katt, men en fladdermus! Förmodligen nedstigen genom öppna spisen, och nu cirklande i full panik, obekant med alla dessa hinder, främmande i den tidigare världen. Fortsätt läsa ”Batman hälsar på”